Hest

  Katt

  Fugl

  Ulv





FORSIDEN

 

 

Du kan betale med VISA på Canis.no

Du kan betale med MasterCard på Canis.no

 

 

Besøkende: 547

Innlogget: 16

Hvit Gjeterhund

Hvit Gjeterhund


Oppdrettere av denne rasen:
Finn flere oppdrettere av Hvit Gjeterhund her

Str: Stor
Aktivitetsbehov: Middels
Pelslengde: Korthåret
Behov for pelsstell: Lite
Allergivennlig: Nei
Generell omtale:
Rasestandard:
Standard för
VIT HERDEHUND
Grupp 1
FCI-nummer 347


Ursprungsland/
hemland:
Schweiz
Användningsområde:
Uppmärksam och vaksam, vänlig och lättlärd familje- och sällskapshund.

FCI-Klassifikation:
Grupp 1, sektion 1

Bakgrund/ändamål: Den vita herdehunden går tillbaka till de hundar som i slutet av
1800-talet utgjorde grunden till schäferaveln i Tyskland. Bland
dessa fanns vita hundar och hundar som var bärare av anlaget för
vit färg. Den vita färgen förbjöds emellertid i Tyskland 1933.
Efter förbudet försvann de vita hundarna i stort sett från Europa
och de utvecklades i stället på andra håll i världen.


I USA och Canada kom vita herdehundar så småningom att
erkännas som en självständig ras. De första hundarna av denna
ras importerades till Schweiz i början av 70-talet. Den amerikanske
hanhunden ”Lobo”, född den 5 mars 1966, kan betraktas
som rasens stamfader i Schweiz. Med dennes avkommor, och
andra importerade vita herdehundar från USA och Canada ökade
stammen så småningom. Rasavel har nu bedrivits i många generationer
och idag finns ett stort antal vita herdehundar över hela
Europa.



Helhetsintryck:

Den vita herdehunden är en kraftig, välmusklad, medelstor hund
med ståndöron och kort eller lång päls, alltid med underull. Den
skall vara rektangulärt byggd och ha medelgrov benstomme.
Kroppen skall ge ett elegant intryck med harmoniska linjer.



Viktiga måttförhållanden:

Kroppen skall vara måttligt rektangulär. Förhållandet kroppslängd
till mankhöjd (från skulderled till sittbensknöl) skall vara 12:10.
Avståndet från stopet till nostryffeln skall vara något större än
avståndet från stopet till nackknölen.


Uppförande/karaktär:
Den vita herdehunden skall vara livlig men inte nervös, uppmärksam
och vaksam. Mot främlingar kan den ibland vara något
reserverad, dock aldrig ängslig eller aggressiv.

Huvud:
Huvudet skall vara kraftigt, torrt och välskuret och stå i naturlig
proportion till kroppen. Sett ovanifrån och från sidan skall det
vara kilformigt. Pannan och nosryggen skall vara parallella.

Skallparti:
Skallen skall vara endast lätt välvd med antydan till mittfåra.

Stop:

Stopet skall vara lätt markerat men ändå tydligt.

Nostryffel:
Nostryffeln skall vara medelstor och helst svart, men s.k. vinternäsa
och något ljusare nostryffel tolereras.

Nosparti:
Nospartiet skall vara kraftigt och måttligt långt i förhållande till
skallpartiet. Nosryggen och nospartiets underlinje skall vara raka
och lätt avsmalnande mot nostryffeln.

Läppar:
Läpparna skall vara torra och väl åtliggande. Läppkanterna skall
vara så svarta som möjligt.

Käkar/Tänder:
Bettet skall vara ett kraftigt och fullständigt saxbett, där tänderna
skall vara lodrätt placerade i käken.

Ögon:
Ögonen skall vara medelstora, mandelformade och en aning
snedställda. Ögonens färg skall vara brun till mörkbrun. Ögonkanterna
skall vara åtliggande och helst svarta.

Öron:
Öronen skall vara högt ansatta, parallella och framåtriktade ståndöron.
De skall vara formade som en spetsig, upptill lätt rundad
triangel.

Hals:

Halsen skall vara medellång och muskulös. Den skall vara harmonisk
i ansättningen och får inte ha löst halsskinn. Den eleganta
nacklinjen skall mjukt övergå från det måttligt högt burna huvudet
till manken.

Kropp:


Kroppen skall vara kraftig, muskulös och medellång.

Manke:
Manken skall vara markerad.

Rygg:
Ryggen skall vara plan och fast.

Ländparti:
Ländpartiet skall vara välmusklat, flankerna slanka och strama.

Kors:
Korset skall vara långt och medelbrett. Från ansättningen skall det
slutta mjukt mot svansroten.


Bröstkorg:
Bröstkorgen skall inte vara för bred. Den skall vara djup, motsvara
ca halva mankhöjden, och nå till armbågarna. Bröstkorgen
skall vara oval och revbenen skall nå långt bakåt. Förbröstet skall
vara tydligt.

Underlinje:
Buklinjen skall vara lätt uppdragen.

Svans:
Svansen skall vara buskig, sabelformad och avsmalnande mot
spetsen. Den skall vara tämligen lågt ansatt och nå minst till
hasleden. I stillastående skall svansen bäras hängande eller med
den nedre tredjedelen lätt uppåtböjd. I rörelse skall den bäras
högre men aldrig över rygglinjen.

Extremiteter:
Extremiteterna skall vara kraftiga, seniga och medelgrova.

Framställ:
Frambenen skall sedda framifrån vara raka och endast måttligt
brett ställda. Sett från sidan skall framstället vara välvinklat.

Skulderblad:
Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda med god
vinkling mot överarmarna. Hela skulderpartiet skall vara
välmusklat.

Överarm:
Överarmarna skall vara tillräckligt långa med stark muskulatur.

Armbåge:
Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen.

Underarm:
Underarmarna skall vara långa, raka och seniga.

Mellanhand:
Mellanhänderna skall vara fasta och sedda från sidan endast lätt
vinklade.

Framtassar:
Framtassarna skall vara ovala med slutna och väl välvda tår och
fasta, svarta trampdynor. Mörka klor är önskvärt.

Bakställ:
Bakbenen skall sedda bakifrån vara raka och parallella, inte för
brett ställda. Sett från sidan skall bakstället vara normalt vinklat.

Lår:
Låren skall vara medellånga och muskulösa.

Underben:
Underbenen skall vara medellånga med god vinkling mot lårbenet.
De skall ha stark benstomme och vara välmusklade.

Has:
Hasorna skall vara kraftiga och väl vinklade.

Mellanfot:
Mellanfötterna skall vara medellånga, raka och seniga. I
ursprungslandets standard föreskrivs att sporrar skall avlägsnas.


Baktassar:
Baktassarna skall vara ovala, något längre än framtassarna med
slutna och väl välvda tår och fasta, svarta trampdynor. Mörka klor
är önskvärt.

Rörelser:
Rörelserna skall vara rytmiska, regelbundna och uthålliga, med
god steglängd fram och kraftigt påskjut. I trav skall rörelserna
vara vägvinnande och lätta.

Hud:
Huden skall ligga slätt på muskulaturen utan att bilda veck. Den
skall vara mörkt pigmenterad.

Päls:

Pälsstruktur:
Pälsen skall bestå av tjockt medellångt eller långt täckhår som
skall ligga tätt an mot kroppen. Underullen skall vara riklig och
täckhåren kraftiga och raka. Nospartiet, ansiktet, öronen och benens
framsidor skall ha kortare päls, på nacken och benens baksidor
skall pälsen vara något längre. Lätt vågigt täckhår är tillåtet.

Färg:
Vit.

Storlek/vikt:
Hanhund: 60-66 cm
Tik: 55-61 cm
Hanhund: ca 30-40 kg
Tik: ca 25-35 kg


Hundar av god typ som obetydligt avviker från storleksangivelserna
skall ej diskvalificeras.

Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
- Svagt gulaktig eller fawnfärgad schattering på öronspetsar,
rygg och svansens översida.
- Fläckvis avsaknad av pigment, på nostryffel, läppar och/eller
ögonkanter.

Allvarliga fel:
- Tungt helhetsintryck med för kort kropp (kvadratisk).
- Bristande könsprägel.
- Avsaknad av tänder andra än M3 eller högst två P1-or.
- Hängöron; tippöron; vikta öron.
- Starkt fallande rygglinje.
- Ringlad svans; svansknyck; svanskrok; svans som bärs över
rygglinjen.
- Mjukt, silkigt täckhår; ulligt, lockigt täckhår som ej ligger tätt
an mot kroppen; utpräglad långhårspäls utan underull.
- Tydlig gul eller brungul missfärgning på öronspetsar, rygg
och svansens översida.

Diskvalificerande fel:
- Överdrivet ängsliga och aggressiva hundar.
- Blå ögonfärg; utstående ögon.
- Entropion; ektropion.
- Över- eller underbett, snett bett.
- Total avsaknad av pigment på nostryffel, läppar och/eller ögonkanter.
- Total avsaknad av pigment på hud och trampdynor.
- Albinism

Nota bene:
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg
eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka
dess hälsa och sundhet.

Testiklar:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
Andre kommmentarer: En fin familie- og brukshund

Forrige Rase Neste Rase



Skal du kjøpe valp? Vær godt forberedt!

En veloppdragen hund er en lykkelig hund! For å gi valpen din en god start i livet er det viktig at du lærer deg så mye som mulig om hundetrening og hundeadferd.

Canis-redaksjonen anbefaler spesielt disse bøkene for nye hundeeiere:

Når du føler deg klar for å lære enda mer anbefaler vi disse videregående bøkene:

Bli med på valpekurs!

I tillegg til å lese noen gode hundebøker anbefaler vi også at du melder deg på et valpekurs. Se Canis Hundeskole sin kursplan her.

spacer
leftgradient rightgradient

Vil du annonsere her?
 
Hovedsponsor6
 
Hovedsponsor6
 
Hovedsponsor6
 
Hovedsponsor6
 
Hovedsponsor6
 
Hovedsponsor6
 
X

Meld deg på Canis sitt gratis nyhetsbrev og få et gavekort på kr. 50,- med en gang!

I nyhetsbrevet holder vi deg oppdatert om nye interessante produkter, kurs/seminarer og andre interessante ting som skjer hos Canis. Mer enn 20000 hundeeiere mottar allerede Canis sitt nyhetsbrev. Bli med du også!

Du får gavekortet tilsendt med en gang du melder deg på.

Email:

Du kan melde deg av nyhetsbrevet når som helst, og vi vil aldri dele din emailadresse med andre.

(OBS: Det er kun et gavekort pr. kunde, så hvis du melder deg av og på nyhetsbrevet vil du ikke få flere gavekort.)